{"id":8240,"date":"2023-03-10T10:10:08","date_gmt":"2023-03-10T09:10:08","guid":{"rendered":"https:\/\/no.staging.alfredberg.com\/?p=8240"},"modified":"2025-09-30T11:47:40","modified_gmt":"2025-09-30T09:47:40","slug":"manadsbrev-januari-2023-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/no.staging.alfredberg.com\/sv\/manadsbrev-januari-2023-2\/","title":{"rendered":"M\u00e5nadsbrev februari 2023"},"content":{"rendered":"\n

2023 b\u00f6rjade med f\u00f6rsiktig optimism. Inflationssiffrorna gav f\u00f6rsiktiga indikationer p\u00e5 att ha n\u00e5tt sin topp samt att de avmattades. Disinflation blev ett mer frekvent anv\u00e4nt ord. Indikatorer f\u00f6r ekonomisk tillv\u00e4xt visade f\u00e5 tecken p\u00e5 betydande nedkylning, \u00e4ven om sentimentindikatorerna var \u00e5terh\u00e5llsamma. Det f\u00f6rv\u00e4ntade bin\u00e4ra utfallsutrymmet mellan mjuk och h\u00e5rd landning ut\u00f6kades till ingen landning. Men d\u00e4r finansmarknaderna i januari pr\u00e4glades av en sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande optimism f\u00f6ll den tillbaka lite i februari. Inflationssiffrorna \u00f6verraskade \u00e5terigen p\u00e5 uppsidan av f\u00f6rv\u00e4ntningarna. Arbetsmarknaden visar f\u00e5 tecken p\u00e5 att svalna, \u00e4ven om l\u00f6nerna inte \u00f6kar i samma takt som tidigare. Det som skilde februari fr\u00e5n r\u00f6relserna 2022 var att r\u00e4ntorna n\u00e5dde eller \u00f6versteg fjol\u00e5rets niv\u00e5er, samtidigt som kreditspreadarna har h\u00e5llit sig relativt stabila.
De flesta centralbanker tror nu att de har en restriktiv styrr\u00e4nta, och en r\u00e4ntebana som indikerar ytterligare h\u00f6jningar i framtiden f\u00f6r att snabbt f\u00e5 ner inflationen mot 2-procentsm\u00e5let. Innan niv\u00e5n biter i f\u00f6rv\u00e4ntningar och en pris\/l\u00f6nespiral. Ut\u00f6ver detta har centralbankerna tagit ett \u00f6verraskande avvaktande tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt och v\u00e4gledningen best\u00e5r fr\u00e4mst av att framtida f\u00f6r\u00e4ndringar kommer att vara databeroende. Med tanke p\u00e5 februaris f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt stabila makrosiffror \u00f6kade den f\u00f6rv\u00e4ntade toppniv\u00e5n f\u00f6r de flesta styrr\u00e4ntor markant under hela februari. D\u00e4r det har funnits en viss skillnad mellan de enskilda centralbankerna \u00e4r deras kommentarer om den prisbild som finns p\u00e5 marknaden. D\u00e4r FED var mer avvaktande \u00e4n i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6r den optimistiska priss\u00e4ttningen, var ECB tydligare med att de trodde att marknaden prissatte l\u00e5ga r\u00e4ntor fram\u00f6ver.
En n\u00e5got of\u00f6rklarlig dynamik i prisbilden var en f\u00f6rv\u00e4ntad s\u00e4nkning av styrr\u00e4ntan mot h\u00f6sten. Mest framtr\u00e4dande i de amerikanska r\u00e4ntorna. Det pekar allts\u00e5 p\u00e5 en v\u00e4ndning av centralbankspolitiken. Detta verkar n\u00e5got osannolikt ur ett mjukt (eller inget) landningsperspektiv. Om inflationen trendar ned\u00e5t mot m\u00e5let utan en st\u00f6rre nedg\u00e5ng i den ekonomiska aktiviteten f\u00f6rv\u00e4ntas centralbanken h\u00e5lla r\u00e4nteniv\u00e5n n\u00e5got l\u00e4ngre \u00e4n vad som \u00e4r absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt. Detta f\u00f6r att undvika en f\u00f6rnyad uppg\u00e5ng. Prisbilden tycks d\u00e4rf\u00f6r fortfarande v\u00e4ga in viss sannolikhet f\u00f6r en h\u00e5rdlandning, d\u00e4r centralbanken ser det n\u00f6dv\u00e4ndigt att s\u00e4nka r\u00e4ntorna f\u00f6r att st\u00f6dja en ekonomi i l\u00e5gkonjunktur.
Givet reaktionerna p\u00e5 makrobilden steg de l\u00e5nga r\u00e4ntorna rej\u00e4lt under hela februari. Norska och amerikanska 10-\u00e5riga statsr\u00e4ntor ligger nu strax under r\u00e4ntetoppen i oktober 2022. Svenska och tyska har \u00e5 andra sidan passerat den tidigare toppen och slutade m\u00e5naden p\u00e5 cirka 2,65 %. F\u00f6r\u00e4ndringen i kreditspreaden var mer m\u00e5ttlig. Viss produktion i USD, EUR och NOK men fortfarande l\u00e5ngt under fjol\u00e5rets toppniv\u00e5er. Svenska kreditspreadar forts\u00e4tter \u00e5rets ned\u00e5tg\u00e5ende trend. Mycket av detta drivs av den stora andelen fastighetsbolag, d\u00e4r det har varit mer optimism i \u00e5r med tanke p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntningarna om att bolagen ska kunna g\u00f6ra b\u00e4ttre \u00e4n man f\u00f6rst trodde, och en vilja hos \u00e4garna att skjuta till mer eget kapital f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra balansen.<\/p>\n\n\n\n

Ekonomi och r\u00e4ntor<\/h2>\n\n\n\n

Amerikansk, norsk, svensk och tysk 10-\u00e5rig statsr\u00e4nta, senaste 5 \u00e5ren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n


Utvecklingen av kreditspreadar under de senaste 12 m\u00e5naderna, fr\u00e5n toppen; Sverige, USA, Europa och Norge<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

V\u00e5ra r\u00e4ntefonder<\/strong>
Alfred Berg Income hade en mycket bra m\u00e5nad. Fonden har en stor position i Storskogen AB och kursen p\u00e5 dessa obligationer steg med cirka 15% i februari d\u00e5 bolaget sl\u00e4ppte en stark Q4-rapport och aviserade nya l\u00e5nefaciliteter som \u00e4r positiva f\u00f6r refinansieringen av obligationerna. Dessutom gick fondens exponering mot svenska BBB-klassade fastighetsbolag stark i februari. Vi tog del av n\u00e5gra av de nya obligationerna p\u00e5 prim\u00e4rmarknaden i februari och har en balanserad exponering mellan IG och HY f\u00f6r s\u00e4kerhets skull. Marknaden erbjuder intressanta m\u00f6jligheter, men det finns ocks\u00e5 flera riskfaktorer d\u00e4r vi ser f\u00f6retags marginaler komma under press och l\u00e4gre konsumtion p\u00e5verkar andra. Vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss d\u00e4rf\u00f6r \u00f6kade fallissemang, men detta balanseras av h\u00f6gre r\u00e4ntor och kreditspreadar.

Alfred Berg Income A <\/a>

Alfred Berg Nordic High Yield. Efter en relativt l\u00e5ngsam prim\u00e4rmarknad 2022 har marknadsaktiviteten tagit fart. Under februari emitterades 17 miljarder SEK och \u00e5rets volym \u00e4r 25 miljarder SEK. Omkring 78 miljarder SEK emitterades f\u00f6rra \u00e5ret. \u00c5r 2021 tog emittenterna in n\u00e4stan 200 miljarder SEK, upp fr\u00e5n 90 miljarder SEK 2020. Vi tror att det finns en uppd\u00e4md utbudssida av nya obligationsemissioner, i v\u00e4ntan p\u00e5 lugnare marknader, och att aktiviteten kommer att vara h\u00f6g under de kommande m\u00e5naderna. Vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss fortsatt volatilitet och os\u00e4kerhet med avseende p\u00e5 det p\u00e5g\u00e5ende kriget i Ukraina och stigande r\u00e4ntor och inflation kan utg\u00f6ra ett hot p\u00e5 l\u00e4ngre sikt. R\u00e4nteh\u00f6jningar och nedtrappning \u00e4r dock v\u00e4l f\u00f6rv\u00e4ntade och \u00e5terspeglas i nuvarande marknadspriser. Den nordiska High Yield-marknaden domineras ocks\u00e5 av obligationer med r\u00f6rlig r\u00e4nta och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mindre exponerad f\u00f6r den direkta effekten av stigande marknadsr\u00e4ntor. Vi tror att den nuvarande volatila marknaden kan skapa m\u00f6jligheter f\u00f6r den l\u00e5ngsiktiga investeraren.

Alfred Berg Nordic High Yield ACC
<\/a>Alfred Berg Nordic High Yield ESG <\/a><\/p>\n\n\n\n

Den nordiska aktiemarknaden i februari<\/strong>
Uppg\u00e5ngen p\u00e5 de flesta av v\u00e4rldens b\u00f6rser fr\u00e5n januari fortsatte under februari. Det finns \u2013 som vanligt \u2013 mycket att oroa sig f\u00f6r men s\u00e5 l\u00e4nge verkligheten \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n f\u00f6rv\u00e4ntningarna tenderar b\u00f6rserna att stiga. F\u00f6rra h\u00f6sten fanns en utbredd r\u00e4dsla f\u00f6r en omfattande l\u00e5gkonjunktur som fortfarande lyser med sin fr\u00e5nvaro. Detta om n\u00e5got \u00e4r de viktigaste makroindikatorerna f\u00f6r uppg\u00e5ng.
Rapports\u00e4songen f\u00f6r fj\u00e4rde kvartalet \u00e4r n\u00e4stan \u00f6ver och resultatet verkar vara att bolagen har levererat enligt f\u00f6rv\u00e4ntan. Men de aggregerade siffrorna d\u00f6ljer betydande sektoriella skillnader. Industri, material och finans har \u00f6verraskat positivt medan konsumtion, konsumtion och fastigheter har varit p\u00e5 den svaga sidan. Det ligger i linje med trenderna fram till 2022, d\u00e4r r\u00e4nteh\u00f6jningar och inflation har gjort kampen om m\u00e4nniskors pl\u00e5nbok h\u00e5rdare och finansieringen dyrare.
Den starkaste sektorn i det nordiska indexet i februari var \u00e4nd\u00e5 konsumentsektorn f\u00f6ljt av finans och industri. De svagaste sektorerna var informationsteknik, material och fastigheter. Utvecklingen i IT-sektorn \u00e4r mycket f\u00f6retagsspecifik, intervallet i avkastning under februari g\u00e5r fr\u00e5n \u00f6ver +30% till -50%.

Alfred Berg Nordic Index<\/a><\/p>\n\n\n\n

V\u00e5ra aktiva aktiefonder<\/strong>
Alfred Berg Sverige Gambak. Industribolag och banker gav det st\u00f6rsta postiva bidraget till fondens utveckling under februari. Bankerna gynnas av det h\u00f6gre r\u00e4ntel\u00e4get och reserveringarna f\u00f6r kreditf\u00f6rluster \u00e4r \u00e4nnu s\u00e5 l\u00e4nge p\u00e5 l\u00e5ga niv\u00e5er, faktiska f\u00f6rluster \u00e4nnu l\u00e4gre. Nordea och Swedbank uppvisade dessutom mycket god kostnadskontroll, medan SEB och Handelsbanken annonserat att de vill utnyttja den goda intj\u00e4ningen till att investera mera i verksamheten. Det bolag som i relativa termer bidrog mest positivt var f\u00f6rsvarsbolaget SAAB. M\u00e5nga l\u00e4nder planerar att \u00f6ka sin f\u00f6rsvarsanslag under kommande \u00e5r vilket talar f\u00f6r h\u00f6g efterfr\u00e5gan och i ett kortare perspektiv beh\u00f6ver lagren fyllas p\u00e5. Fonden har f\u00f6r n\u00e4rvarande inga investeringar i fastighetssektorn, vilket gav ett positivt relativbidrag. Investeringar som utvecklades mindre v\u00e4l under m\u00e5naden var profil- och sportkl\u00e4desbolaget New Wave. Bolaget redovisade ett rekordresultat, men flaggade f\u00f6r att man kommer att \u00f6ka kostnaderna fram\u00e5t vilket kommer att pressa l\u00f6nsamheten. Fonden exkluderar investeringar i bolag som \u00e4gnar sig \u00e5t spel om pengar. Sektorn fortsatte att utvecklas starkt vilket gav ett negativt relativbidrag.

Alfred Berg Sverige Gambak<\/a><\/p>\n\n\n\n

De viktigaste positiva bidragsgivarna till Alfred Berg Nordic Gambak i februari var finans, material och energi. Kommunikationstj\u00e4nster, industri och konsumtion gick i negativ riktning. Active share \u00e4r 70.
Fonden har en \u00f6vervikt inom finans- och konsumentsektorerna. Det \u00e4r framf\u00f6r allt de stora nordiska bankerna som vi idag tycker erbjuder en bra kombination av risk och potential. Fonden \u00e4r underviktad inom h\u00e4lso- och konsumentsektorerna. I slutet av m\u00e5naden var fondens st\u00f6rsta positioner Novo Nordisk (9,2 %), Sydbank (5,2 %) och Jyske Bank (3,8 %).
Aktier som bidrog mest i positiv riktning var Sydbank som steg 16,6% (0,8% p\u00e5 portf\u00f6ljniv\u00e5), Jyske Bank som steg 21,5% (0,7%) och D\/S Norden som steg 36,6% under hela m\u00e5naden (0,6%). New Wave, som f\u00f6ll 18,4% (-0,8% p\u00e5 portf\u00f6ljbasis), NKT, som f\u00f6ll 22,2% (-0,4%) och Sampo, som f\u00f6ll 3,4% (-0,1).
Under m\u00e5naden har vi ut\u00f6kat positionerna inom bl.a. TGS Nopes, Boliden och Nordnet. Vi har minskat positionerna i Sampo, Atlas Copco och New Wave (via kursfall).

Alfred Berg Nordic Gambak<\/a><\/p>\n\n\n\n

Alfred Berg Nordic Small Cap. Fondens \u00f6vervikten i finansiella bolag och undervikt i fastighetsbolag bidrog mest till fondens relativa utveckling under m\u00e5naden. Banker gynnades av det h\u00f6gre r\u00e4ntel\u00e4get och reserveringar f\u00f6r kreditf\u00f6rluster \u00e4r \u00e4nnu s\u00e5 l\u00e4nge p\u00e5 relativt l\u00e5ga niv\u00e5er och faktiska kreditf\u00f6rluster \u00e4nnu l\u00e4gre. Fastighetssektorn har som n\u00e4mnts ovan missgynnats av det h\u00f6gre r\u00e4ntel\u00e4get d\u00e4r eventuella fastighetsavyttringar och nyemissioner har diskuterats flitigt av marknadens akt\u00f6rer. Investeringar som utvecklades mindre v\u00e4l i relativa termer under m\u00e5naden \u00e5terfanns inom sektorena f\u00f6r industri och konsument dagligvaror. I Danmark inkom det danska industrif\u00f6retag NKT A\/S, med verksamhet inom bland annat elkraftkablar, med en ans\u00f6kan att ut\u00f6ka sin m\u00f6jlighet att emittera nya aktier fr\u00e5n 20% till 50% av utest\u00e5ende aktier. Detta resulterade i ett kraftigt kursfall. Inom konsument dagligvaror har fondens innehav i norska fiskbolag bidragit negativt i samband med ett f\u00f6rslag om skatteh\u00f6jningar f\u00f6r dessa bolag d\u00e4r Stortinget inom kort f\u00f6rv\u00e4ntas ge besked om skattens utformning och storlek.

Alfred Berg Nordic Small Cap ESG<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\n \n <\/div>\n
\n \"\"\n <\/div>\n
\n \n <\/div>\n
\n \n <\/div>\n\n \n \n <\/a>\n \n \n <\/a>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n\n\n

<\/h2>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/h2>\n\n\n
\n
\n \n <\/div>\n\n
\n \n